Pangatuta – den talande bilen otsikkopalkki

På en kringelkrokig morgontidig vingelväg
rullar en plåtburk på egen hand
ett smällande och pamgande avgasrör
sjunger en pruttig trall ibland
När det är våras, du kan inte stoppa den
för i vårsolen blir den vild och glad
Den visslar med kylarn när den ser en äng
där plockar den blommor och klöverblad
för det är Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talande bilen
den skurrar och puttrar på vägen fram

Pangatuta var förut en vanlig bil
tills den lärde sej att tala i bilestil
Pangatuta säger inte bara tomma ord
den säger till när den vill bli smord
Om jag själv ska till skrothandlarn på visit
säger bilen: ”Jag vägrar att köra dit!”
på landet njuter den allra mest
där skördar den hö och leker häst
Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talanden bilen
livet på landet är allra bäst

För att tvätta den måste jag ha svamp och tvål
för handtvätt är det enda den tål
Om jag föreslår snabbtvätt får jag ett grin
”Skulle du vilja duscha i diskmaskin?”
Den parkerar fel, på trottoaren kör
och chauffören får skulden för allt den gör.

Om du struntar i rally- och racerbil
om du föredrar en Pangatuta-bilestil.
Ta bilen ur garagot och kör iväg
inga tråkiga bilar håller jämna steg.
Den är dyr i drift och går lite på sned
men vem annan har en bil att prata med.
Du kanske inte alltid kommer ända fram
men spänningen i livet är hälsosam.
Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talande bilen
Pangatuta, den talande bilen
livat på landet är allra bäst.

Övers. Barbara Helsingius

otsikkopalkki