Famnen (Syli)

(Övers. Lars Huldén)

Ta mig i famnen,
tala morgonen i mig.
Lär mig hur man frågar efter rätta vägen.
För ordens skull du säger mig
och som jag kan fatta.
Så ska du veta att jag alltid stannar här hos dig.

Ta mig i famnen,
gråt en gryning in i mig.
Hjälp mig att orka vandra genom natten.
Och ögonen de djupa,
de får mig att glömma,
och när morgonen kommer kan jag sluta mina egna. Bären som jag plockat
har jag frusit ner
och tårarna har randat kinderna på dig.
Knappast ens mig själv
har jag älskat och ingen annan.
Och det är nog alltför länge sen jag gråtit.

Ta mig i famnen,
skratta morgonen i mig.
Lär mig öppna haken framför känslans dörr.
Glöm att jag är man,
låt oss vara barn.
Kanske har jag tid lära mig känslans ABC.

Bären som jag plockat...

Ta mig i famnen,
led mig in i morgonen.